onsdag 5 oktober 2016

Takkupan

En liten läcka i skarven mellan takkupa och tak har gjort att vatten kommit in på golvet på kallvinden.
Därifrån har det tagit sig ner igenom trossbotten och ner på det pappspända taket i "salen" som jag kallar mitt nya vardagsrum.

Efter ett antal turer via snickarfirmor och egna funderingar fick jag lite tips från "skorstenskillen", Lars. Förstod genast att han kan gamla hus. Han hade idéer om hur man kan göra en enkel lagning som ändå kan hålla några år, tills det blir läge att göra något åt hela taket.

Sen har det där taket hängt över mig (haha!!!) och gnagt i tankarna när jag vaknat om nätterna....

En del grejer, särskilt såna som jag inte kan riktigt själv måste få tid att ta form i huvudet. Måste tänka runt och omkring och fram o tillbaks. Som att jag måste göra det i huvudet innan jag kan göra det fysiskt.

Efter alla de där turerna med snickarfirmor o sånt kom jag fram till att
"Det här måste jag göra själv. Med hjälp av nån händig vän. Hur svårt kan det va' egentligen!"
Typ

Så blev det som det brukar, bitarna föll på plats. Jag köpte hem material för nån vecka sen.
Svärson David, påhejad av dotter Emma, beslöt att ta sin lediga dag till att komma och hjälpa svärmor.

Fallskydd, selar, hyrdes på Stål & Hyr i Varberg.
David klev upp och monterade säkerhetslinorna i skorstenen. Så var vi igång.


Rev av eternitplattorna på hela kuptaket. Nej, vi är inte så väldigt rädda för eterniten.
"Man ska ju ändå dö av nåt" som David (akutsjuksköterska till yrket) sa.

Pappen under såg väl sådär ut, men vi lät den ligga. Det stämde som en av de tillfrågade snickarna sa; pappen var bränd i skarvarna mellan plattorna. Så ser det säkert ut över hela taket. Well, det blir en senare fråga.

Nedtill på kupan var råsponten illa åtgången. Vi beslöt att riva av de nedersta fyra brädorna. Även de små vindskivorna på sidorna och fronten var mer eller mindre ruttna.

Efter två vändor till Värö Trä hade vi bytt ut råspont och vindskivor, skruvat på täckpapp (av bästa kvalitet) och tjärat skarvarna.
Jag får säga att David var fantastisk. Han tog direkt kommandot och ledde arbetet, styrde och ställde och gjorde största delen av arbetet, jag var mer av en handräckare kan jag säga.

Känslan när jag fick sitta där uppe och slå i spik i mitt alldeles egna hus!! Oslagbart! (kul;-))

Utomordentligt nöjda fick vi sent på eftermiddagen kaffe, kyckling, köttbullar och äppelkaka inne i köket som tillfälligt värmts upp medelst en liten byggfläkt. Jäklar vad de där små grejerna värmer! Och som de drar ström! iiiii

Emma och småpojkarna skötte marktjänsten. Dukade fram fika, delade ut vatten, möblerade köket, sprang ärenden och strukturerade upp dagen i allmänhet.  Kul att se supermamman Emma gå runt med Nils i sele och leverera olika verktyg medan hon samtidigt ammade den lille. Det är präktigt tycker jag :-)

Mamma Ulla som också var med hela dagen påbörjade tapetsering i lilla sovrummet över köket. Hon är ett tapetseringsproffs utan like må jag säga! Vet inte huuur många rum hon tapetserat i sina dar. Några stycken blir det allt i hennes 82 levnadsår.

Lillebror kom ner en sväng på slutet och levererade plåtsaxar. Säg det verktyg som Anders inte har!
Efter ett nyligen läkt nyckelbensbrott var han en välbehövlig bärhjälp i själva möbleringsmomentet.

Övrigt under dagen:
Försäkringsman från Länsförsäkringar kom och inspekterade och mätte upp alla husen för att kunna ge förslag på lämplig försäkring. Han levererade en brandsläckare som inflyttningspresent!

Relacom skickade två goa gubbar att undersöka varför jag inte hade el i huset.. Visade sig att en huvudsäkring i elskåpet vid gärdesgården (som jag inte får öppna själv...) hade gått. Orsaken visade sig vara att elledningen gått sönder när man grävt för fiber i vintras. Den lagningen var bristfälligt gjord så en åtgärd där behövs asap.

1 kommentar:

fale artut sa...

Du är som Päran, passar till allt! Du gör det verkligen bra! Stor kram!